Utdrag ur Zen Mind, Beginner´s Mind av Shunryu Suzuki

 

Tozan, en berömd Zenmästare har sagt; ”Det blå berget är fader till det vita molnet. Det vita molnet är son till det blå berget. Hela dagen påverkar dom varandra utan att vara beroende av varandra. Det vita molnet är alltid det vita molnet och det blå molnet alltid det blå molnet.” Detta är en ren, klar tolkning av livet. Där finns många ting som är som det vita molnet och det blå berget: man och kvinna, lärare och elev. Dom är påverkade av varandra. Men det vita molnet bör inte vara besvärat av det blå molnet. Det blå berget bör inte vara besvärat av det vita molnet. Dom är helt oberoende, men ändå beroende. Det är så vi lever, och hur vi praktiserar zazen.

 

När vi blir oss själva, blir vi endast en svängande dörr, och vi är rent oberoende, och på samma gång, beroende av allt. Utan luft kan vi inte andas. Var och en utav oss är mitt i myriader av världar. Vi är alltid i världens centrum, ögonblick efter ögonblick. Så vi är helt beroende och oberoende. Om du har denna typ av erfarenhet, denna typ av existens, så har du fullkomligt oberoende; du blir inte plågad av något. Så när du praktiserar zazen, bör ditt medvetande vara riktat mot andningen. Denna typ av aktivitet är den fundamentala aktiviteten hos den universella varelsen. Utan denna erfarenhet, denna övning, är det omöjligt att uppnå full frihet.

 

KONTROLL

 

”Att ge ditt får eller ko en stor, vidsträckt äng, är sättet att kontrollera djuret.”

 

Att leva i världen av Buddhanatur betyder att den lilla varelsen dör, ögonblick efter ögonblick. När vi förlorar vår ballans så dör vi, men på samma gång utvecklar vi oss själva, vi växer. Vad vi än tittar på så förändras det, förlorar sin balans. Anledningen till att allt ser vackert ut är för att det är ur balansen, men bakgrunden är alltid i komplett harmoni. På detta sätt existerar allt i Buddhanaturen, förlorar sin balans mot bakgrunden i perfekt balans. Så om du ser tingen utan att förstå bakgrunden av Buddha natur, så verkar allt var i formen av lidande. Men om du förstår bakgrunden till existens, förstår du att lidandet självt är hur vi lever, och hur vi utvecklar våra liv. Så inom Zen brukar vi ibland framhäva livets obalans och oordningen.

 

Nu för tiden har traditionell Japanskt måleri blivit väldigt formellt och livlöst. Det är därför som modern konst har utvecklats. Forntida mästare brukade öva sig i att sätta ut prickar på ett papper i konstnärligt oordning. Detta är ganska svårt. Trots att du försöker göra det så vanligtvis blir det att man arrangerar prickarna i någon form av ordning. Du tror att du kan kontrollera det, men du kan det inte; det är så gott som omöjligt att arrangera prickar i oordning. Det är samma sak med att ta hand om ditt dagliga liv. Även om du försöker att få människor under kontroll, så är det omöjligt. Du kan inte göra det. Bästa sättet att kontrollera människor är att uppmuntra dom att vara okontrollerade. Då kommer dom vara mer kontrollerade i det större perspektivet. Att ge ditt får eller ko en stor vidsträckt äng är det bästa sättet att kontrollera djuret. Så är det med människor: först låter man dom göra vad dom vill sedan iakttar man dom. Detta är den bästa taktiken. Att ignorera dom är inte bra; det är den sämsta taktiken. Den näst bästa är att försöka kontrollera dom. Den bästa taktiken är att hålla koll på dom utan att försöka kontrollera dom.